IT och media i förskolan

Idag har jag suttit och skrivit pressmeddelanden. Utställningarna närmar sig med stormsteg ! Vilka fantasistiska fotografier och söta små filmer som barnen tagit och gjort! Jag blir så himla glad när jag ser dem!

Tänk om fler pedagoger kunde inse vilken skaparkraft som finns i barnen om de bara får tillåtelsen att använda media och IT verktygen, men det har ändå lossnat betydligt på den fronten motför när jag började 2005 som mediepedagog mot förskolan.  Hade gärna lagt ut något fotogarfi & någon film – men nu är det ju barnen som sitter på upphovrätten till sina produktioner. Och föräldrarna har i dagsläget inte gett OK till att publicera på nätet.

Det är intressanta processer som startar när man börjar jobba mediepedagogiskt. Tänk att få ha förmånen att se vilka processer som startar och få följa dem – det kan jag vara lite avundsjuk på – numera följer jag mest processerna på håll i och med att jag inte jobbar i förskolan. Det är ju så otroligt intressant att ställa frågor omkring fotografierna de tar, t ex hur kommer det sig att du tog den här bilden.

När man lär sig ngt nytt oavsett om man är liten eller stor, så finns det ett visst plotterstadium när man leker, experimenterar och lär och ska så få finnas. Så när man lär barn ta kort låt alltid de första uppdragen vara fria – låt dem fota vad de vill. Ni kommer garanterat att få se bilder tagna ur spännande vinklar. Men kom också ihåg att om de får fota fritt kan det verkligen bli vad som helst…! En gång när två pojkar i åldern 4 och 5 år frågade mig om de fick fotografera så visst fick de det. Sedan skulle vi titta på bilderna tillsammans och dialogisera omkring dem. Pojkarna såg lite pillimariska ut. Helt plötsligt kommer det en bild där en av pojkarna har dragit ner byxorna och håller i sin snopp. Lite ställd blev jag allt, men jag fann mig och frågade hur det kom sig att de hade tagit den bilden. Jag kommer just nu inte ihåg vad de svarade, men vi kom i allafall överens om att i fortsättningen skulle kläderna behållas på. Gjorde alltså ingen större affär av det hela, men givetvis informerade jag föräldrarna om vad som skett. Tänk er skräckscenariot om jag inte hade sagt ngt till föräldrarna och lilla “Kalle” berättar för mamma och pappa att han blivit fotograferad med byxorna nere och att det var fröken som sa att det var OK för dem att fota…! Hemska tanke!!!

Det här med plotterstadiet gäller givetvis också när de närmar sig andra medieverktyg, alltid först fria uppdrag, sedan mer riktade.  
 

Etiketter:Utställningar