Rörlig bild – idag skaffar sig många barn en betydande del av sin kunskap om världen genom tv film och video/DVD. Vi lever i allra högsta grad i en värld där rörliga bilder används för att budskap ska nås ut till olika målgrupper. Film konsumerar man oftast rätt snabbt och oreflekterat. Barn och unga behöver få verktyg för att koda de rörliga bildernas språk och grammatik. Därför är det av stor vikt att de får lära sig att själva hantera rörliga bilder så att de kan förstå och tolka mediet.
Nedan kommer lite orsorterade tankar, tips och idéer om rörlig bild i förskolan. Nyttja det och börja enkelt och under lustfyllda former för att få inspiration och sedan kunna gå vidare och bygga på.
Varför inte börja med ”Var är människorna på TV när TV:n är avstängd, vad gör de då?” ”Vad händer när man vänder upp och ned på TV:n, med t ex en reklamfilm som visar Ekströms nyponsoppa i tallriken?” Sådana utgångsfrågor kan leda till intressanta samtal och öka förståelsen för barns synsätt och agerande och tillsammans kan man reda ut dessa “mysterier”.
Låt barnen rent praktiskt få känna på tekniken – gå vidare med att barnen får testa och leka och får göra sina egna ”filmer” och med hjälp av detta lära sig om manipulation och medvetna val. Barnen behöver hjälp att bearbeta sina upplevelser, men de ska också på ett lustfyllt sätt inspireras till eget skapande. Rörlig bild kan på ett mycket enkelt sätt introduceras för barnen och givetvis även för de vuxna. Koppla in kameran direkt till TV´n så att de ser vad som händer och kan prova på. Det finns hur mycket tips och trix som helst som är lätta och roliga, t ex ”klättra upp för muren” som får barnen att se ut som om de faktiskt klättrar upp för en mur. I Agneta Danielssons bok Arbeta med media i skola och förskola kan man läsa en del om filmtrick och få andra uppslag om hur man kan jobba med rörliga bilder. Filmpraktikan är en pärm som Agnes Larsson och Monica Sällström har gjort, med enkla filmövningar för nybörjare.
Man kan prova animera på ett enkelt sätt, t ex den gående legobiten. Animerad film med webbkamera är lätt och roligt och man får snabbt en färdig film. Genom att barnen själva får filma med videokamera, spela in ljud, hitta på manus, får barnen kunskaper och erfarenheter, som ger möjlighet till att förstå att de rörliga bilder man ser, inte alls behöver vara på riktigt. På så vis kan man lägga grunden till ett kritiskt seende. Man får barn som inte enbart är konsumenter, utan i lika hög grad är producenter.
Ett annat boktips är Tips och råd för unga filmare av Shulman & Krog som är bra, prisvärd och lätt att sätta sig in i och förstå.
I arbetet med rörlig bild kommer det in många olika skapande moment, t ex, drama, målning, tredimensionellt arbete, ljud och musikskapande, filmning, ev. fotografering m.m.
En annan aspekt av rörlig bild är; varför inte spela in ngn av barnens favoritserie på video och se den tillsammans med dem och stanna bandet och föra samtal om t ex temat God och Ond som alltid mer eller mindre förekommer. ”Hur vet man att han är hjälte/skurk? Finns det kvinnliga hjältar/skurkar? Hur filmar de för att visa att han är stor och stark?” osv.
Musikens betydelse i filmen – hur blir filmen utan musiken, och sen hur upplevs scenen med musik, vad händer om vi tar glad musik till något som är ledsamt osv.? Kanske spela in olika sorters musik på band och sedan får barnen prova olika roller och utstyrslar med och utan musik, filmade i grod- och fågelperspektiv, direkt kopplade till TV:n för att se vad som händer.
Som pedagog tycker jag att det är viktigt att se sådana TV-program som barnen ser – tänka i banor, som hur kan jag nyttja dessa program? Vad är det barnen ser, kan man arbeta om värdegrundsfrågor osv. osv.
Etiketter:rörlig bild
!!!!!!!!!!!!!!!!! Så himla roligt det känns! Och att jag dessutom är på plats – det blir roligt att höra vad han säger.
Ulla-Karin Lundgren-Öhman